fredag 21 november 2014

Barnets rättigheter måste få starkare genomslag i utlänningsärenden

Sverige har genom att ratificera barnkonventionen lovat att följa och respektera konventionen. Det har dock inte visat sig tillräckligt. I utlänningslagstiftningen och i dess tillämpning har barnets rättigheter i vissa avseenden getts en svagare innebörd än i barnkonventionen.
När barnkonventionen blir lag innebär det ett starkare tryck på att se över att befintlig lagstiftning och praxis lever upp till barnkonventionen. Det finns då skäl att se över utlänningslagstiftningen och dess tillämpning för att ge barnets rättigheter ett tydligare genomslag.
Jag tänker på flera situationer där barn är berörda där lagstiftningen och/eller tillämpningen av lagstiftningen inte ger tillräckligt skydd i dag:
  • Portalparagrafen i utlänningslagstiftningen om att ”barnets bästa särskilt ska beaktas” är svagare än barnkonventionens formulering att barnets bästa ska ”komma i främsta rummet”. Handläggare hos Migrationsverket skulle också behöva få mer utbildning och stöd för att leva upp till de krav som FN:s barnrättskommitté ställer på hur en barnets bästa-bedömning ska utföras.
  • Barn som tvångsomhändertas av socialtjänsten för att föräldrarna inte klarar att ta hand om dem på ett bra sätt, men som sedan utvisas med samma föräldrar för att dessa inte har skäl för uppehållstillstånd.
  • Barn som kan ha egna specifika asylskäl men som inte får komma till tals i asylprocessen för att fokus är på föräldrarnas grund för att få uppehållstillstånd.
  • Barn som bott länge med sina familjer i Sverige och har byggt upp sina liv här, men som gömt sig för myndigheterna, och ska utvisas till ett land som de kanske aldrig har besökt.
  • Barn som är hemmahörande i Sverige och skiljs från en förälder som tvingas resa tillbaka till hemlandet för att söka asyl.
  • Barn som inte får återförenas med sina familjer. Detta kan exempelvis bero på att barn som saknar stöd av en vuxen inte har någon egen rätt att sätta igång en process i ett familjeåterföreningsärende.
  • Ensamkommande barn som inte får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagandet. Det handlar om brister i information, tillgång till god man, utbildning och brister i stödinsatser.
  • Barnets rätt till information och skydd i samband med avvisning och utvisning som direkt eller indirekt rör barnet.
Vi för regelbundet samtal med Migrationsverket om hur barnrättsperspektivet kan stärkas i verksamheten. Nu senast på ett möte om barn i utsatta situationer och återvändandefrågor. Det finns skäl att fördjupa dialogen. Vilka förändringar behöver ske när barnkonventionen blir lag? Vilka förändringar kan göras redan i dag för att stärka barnrättsperspektivet?

 

.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar