torsdag 3 januari 2013

Barnets bästa ska gå före mördarens föräldrarätt


I dag inleder Aftonbladet en artikelserie om de 179 barn som förlorade sin mamma i ett mord under 2000-talet – oftast var mördaren deras egen pappa. De barn som har drabbats får komma till tals i intervjuer, filmer och i chatt. Det är en viktig granskning och den visar på skrämmande brister.

I en chatt på Aftonbladet berättar en flicka som var 14 år när hennes pappa dödade mamma om hur hon tycker att det borde vara:

1. Att det ska räcka med ett rop på hjälp från kvinnor och barn för att de ska få hjälp.

2. Att skolan blir mer uppmärksamma på hur barn mår, hur de har det hemma - för många barn vågar inte berätta.

3. Att myndigheter skärper till sig så att det aldrig någonsin läcker ut information om kvinnor som gömmer sig med sina barn.

Råden känns igen i varje punkt från det barn och unga berättade när Barnombudsmannen ifjol lyssnade på våldsutsatta barn och ungdomar. Rapporten till regeringen fick namnet Signaler eftersom barnen på flera olika sätt signalerar att det förekommer våld hemma och att de och deras familjer behöver stöd. Men barnen var oerhört besvikna över att vuxna i allmänhet och ansvariga myndigheter i synnerhet inte hör eller vill höra barnens signaler. Barnen var också tydliga med att skola, vård och socialtjänst måste bli oerhört mycket bättre på att se de barn det handlar om och lyssna på riktigt.

I en särskild fördjupning talade vi med våldsutsatta barn som fått skyddade personuppgifter. I rapporten Oskyddad berättar barnen om den otrygghet de känner och att de upplever att myndigheter slarvar med det skydd de och deras förälder har rätt till.

Den bild som tecknades i Barnombudsmannens rapporter Signaler och Oskyddad bekräftas dessvärre i Aftonbladets granskning. Det är slående hur lätt barnrättsperspektivet väger i jämförelse med föräldrarätten. Aftonbladets fördjupade granskning visar att de pappor som dödat barnens mammor i 4 av 10 fall – trots det enorma lidande han åsamkat barnen – har kvar vårdnaden.

Barnombudsmannen har lyssnat på barn där den förälder som har dödat har inflytande över var barnet ska växa upp, vilken förskola eller skola barnet ska gå i. Vårdnadshavaren kan också hindra stöd och behandling. Det är naturligtvis djupt orättvist och kränkande.

Socialnämnden har möjlighet att väcka talan i domstol och få vårdnadsfrågan prövad. Det är uppenbart att detta inte fungerar som det är tänkt. Barnets rättigheter måste i sådana här fall gå före den biologiska förälderns. När en förälder har dödat den andra vårdnadshavaren så måste frågan om vårdnad alltid prövas.

2 kommentarer:

  1. Detta måste verkställas snarast det är horibelt att man kan ta livet av barnets mamma och fortfarande ha vårdnaden. Det finns ex där mannen i ett förhållande kan psykiskt o fysigt misshandla barnens mamma i många år och sedan hota mammans familj med att om det händer mamman något så får inte mammans familj träffa barnbarn eller kusiner mera trots att de är barnens stora trygghet. Detta gör att läget för att agera är låst för mammans familj.

    SvaraRadera