Kampen mot att barn utnyttjas på detta brutala sätt måste föras
ständigt och positionerna ska flyttas framåt. Därför är jag oroad över
att regeringen nu backar från sitt tidigare förslag att skyddet ska gälla barn
under 18 år. Ett förslag som Barnombudsmannen, Advokatsamfundet, Röda Korset
med flera välkomnade i remissrundan.
I det förslag till Lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser som regeringen nu har lämnat till lagrådet har skyddet mot att barn används för direkt deltagande i väpnade konflikter sänkts till att enbart gälla barn under 15 år.
Som barnombudsman beklagar jag att regeringen sätter 15 år som gräns för krigsförbrytelser när det gäller rekrytering till väpnade styrkor eller användning av barn i strid - barnsoldater.
Barn drabbas oerhört hårt av väpnade konflikter. För att stärka
skyddet av barn i väpnade konflikter och för att säkerställa att förövare kan
ställas till svars för sina handlingar så har FN:s säkerhetsråd pekat ut sex
förbrytelser mot barn som särskilt allvarliga. Dessa är:
- Dödande eller lemlästande av barn.
- Rekrytering eller användande av barn som soldater.
- Sexuellt våld mot barn.
- Attacker på skolor eller sjukhus.
- Förhindrande av humanitär assistans till barn.
- Bortförande av barn.
Sverige har genom åren haft en pådrivande roll i arbetet
för mänskliga rättigheter. Vi har inte minst understrukit vikten av att länder
ratificerar det fakultativa protokollet till barnkonventionen om barns inblandning
i väpnad konflikt som ger barn under 18 år skydd. Protokollet har nu
ratificerats av 153 länder.
När Barnombudsmannen fick yttra sig över
utkastet till lagrådsremiss till Lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och
krigsförbrytelser så föreslog regeringen att
den som använder ett barn som inte fyllt arton år för direkt deltagande i
fientligheter, rekryterar ett barn till väpnade grupper eller genom
obligatorisk rekrytering tar ut ett barn till nationella väpnade styrkor döms
för krigsförbrytelse. Detta var en hållning som Barnombudsmannen välkomnade.
Unicef och Rädda Barnen besvarade inte remissen, kanske just för att den på
denna punkt uttryckte en ståndpunkt som barnrättsorganisationer omfattar.
Dessvärre har regeringen i sitt slutgiltiga förslag till lagrådet svängt
om och ändrat texten så att skyddet nu enbart gäller barn under 15 år. Detta ställningstagande
innebär ett aktivt steg tillbaka i kampen för barnets rättigheter.
Argumentet som anförs är att 18-års gränsen inte är del av allmän
folkrätt, även om 18-års gränsen förekommer i tilläggsprotokollet till FN:s
barnkonvention. Det kan stämma, men missar också helt den utveckling som skett
det senaste decenniet när allt fler länder ratificerat tilläggsprotokollet.
Regeringens omsvängning innebär att Sverige inte utnyttjar den möjlighet vi har
att låta vår lagstiftning ligga i framkant och driva utvecklingen av folkrätten
vidare framåt. Som barnombudsman instämmer jag här i den kritik som bland
annat Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt, riktat mot den
passiva hållningen.
Inom kort ligger frågan på riksdagens bord för debatt och
beslut. Jag kommer också att lyfta frågan i den rapport Barnombudsmannen ska skicka till FN:s barnrättskommitté inför granskningen av Sverige.
