måndag 23 september 2013

Skrämmande och oacceptabel registrering av romska barn

Enligt uppgifter som framkommit i Dagens Nyheters granskning har Polismyndigheten i Skåne fört register över tusentals romska personer varav mer än tusen är barn och ungdomar, ett femtiotal så unga som två år. Enligt uppgifter så har registreringen ibland inletts när barnet är några månader gammalt.

I allt väsentligt har polismyndigheten i Skåne bekräftat DN:s uppgifter, även om man väljer att kalla sammanställningen av personuppgifter för en ”datafil”.
Jag utgår från att dessa uppgifter nu kommer att granskas mycket noga av en rad tillsynsmyndigheter. Det är viktigt att den granskningen leder till konkreta åtgärder och att de enskilda som har drabbats ges upprättelse om uppgifterna visar sig stämma.

Det som framkommit är ohyggligt, inte minst ur ett historiskt perspektiv, men också för de följder det får för romers förtroende för myndigheter i nutid. Genom århundraden har romer utsatts för svåra förföljelser som under Förintelsen ledde till massmord. I Sverige har romer blivit utsatta för tvångssteriliseringar och andra svåra myndighetsövergrepp. Det är tragiskt att denna berättelse nu tycks få ytterligare ett mörkt kapitel.
Som barnombudsman är jag angelägen om att den granskning som nu inleds lägger stor vikt vid att uppmärksamma de kränkningar som de romska barnen har utsatts för. Barn är särskilt utsatta då de har svårare att hävda sina rättigheter och många gånger är tillsynsmyndigheter i praktiken svårtillgängliga för barn.

Om de uppgifter som refererats är korrekta handlar det om mycket allvarliga kränkningar av barnets mänskliga rättigheter enligt barnkonventionen. Enligt artikel 2 ska staten respektera och skydda barnets rättigheter utan åtskillnad av något slag samt vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn skyddas mot alla former av diskriminering. Enligt artikel 16 i barnkonventionen får inget barn utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Detta kräver kontinuerliga analyser och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser åtgärderna får för varje barn. 
Mot bakgrund av att många av de personer som registrerats är barn, och även barn i mycket låg ålder, så väcker det – förutom en rad andra frågor –frågor om barnrättsperspektivet inom polisen.

På torsdag träffar jag rikspolischefen och samtliga länspolismästare. Jag är inbjuden för att tala särskilt om frihetsberövade barns mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är den granskning som Barnombudsmannen överlämnade tidigare i år om barn i polisarrest och häkte. Det finns nu skäl att vidga den diskussionen till hur polismyndigheter säkerställer barnrättsperspektivet även i vidare mening.
Som jag nämnde tidigare är det viktigt att personer som utsätts för grova kränkningar av sina mänskliga rättigheter kan få upprättelse. Det blir viktigt för mig som barnombudsman att följa hur granskningen av det som DN avslöjat nu fortskrider.

FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) har flera gånger påpekat att den ser allvarligt på att barn har så begränsade möjligheter att komma till tals och få till stånd en förändring då barnets rättigheter enligt barnkonventionen kränkts. Kommittén understryker att om rättigheter ska ha någon innebörd, måste det finnas effektiva rättsmedel för upprättelse.
Jag har tidigare framfört till regeringen att tillsynsmyndigheter måste förses med tillgängliga och barnvänliga instanser dit barn kan vända sig med klagomål. Det är också viktigt att även barn kan ha reella möjligheter att utkräva och få skadestånd om detta i ett senare skede skulle bli aktuellt för vuxna som drabbats.

En annan viktig åtgärd för att säkerställa att barn kan få upprättelse vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter vore att Sverige ratificerar det tilläggsprotokoll till barnkonventionen som ger enskilda barn klagorätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar