På väg mot en starkare barnkonvention

Vid mötet i Genève med rådet för mänskliga rättigheter diskuterades förra veckan om barnkonventionen, i likhet med andra MR-konventioner, ska få en klagomekanism. På mötet talade Finland för den grupp länder som är initiativtagare till att föreslå att barnkonventionen förstärks på detta sätt. Enligt den finska regeringsrepresentanten så är en särskild klagomekanism "det mest effektiva sättet att säkra barnets rättigheter när nationella system inte fungerar".

Drahoslav Štefánek, den slovakiske ordföranden i arbetsgruppen bakom förslaget till en särskild klagomekanism, presenterade gruppens slutsatser och konstaterade att inga principiella invändningar framkommit så här långt mot att ta fram ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Läs rapporten

I flera inlägg uttrycktes därefter starkt stöd, bl a från den afrikanska och den sydamerikanska gruppen av länder. Sammanslutningen av nationella MR-institutioner och nätverket av internationella barnrättsorganistioner uttryckte också hur viktigt det är att arbetet med en klagomekanism får starta. Representanten för barnrättsnätverket sa att "frågeställningen om vi ska starta arbetet med att ta fram ett tilläggsprotokoll handlar i grunden om en enda sak: är barn rättighetsbärare eller inte?"

Med andra ord: goda nyheter. Det formella beslutet tas i slutet av mars. I praktiken står det dock rätt så klart att världssamfundet nu har inlett arbetet med att förstärka barnkonventionen. Det är en seger för de miljontals barn som fortfarande väntar på att världens länder ska förverkliga barnkonventionen.

Håll tummarna!

Är nu i Genève för att i två dagar följa rådet för mänskliga rättigheter och diskussionen om barnkonventionen. Barnkonventionen har fyllt 20 år och nu diskuteras om den inte behöver förstärkas med en klagomekanism som ger enskilda barn möjlighet att ställa den egna regeringen till svars om grundläggande rättigheter i konventionen kränks. Erfarenheten från andra människorättskonventioner är att det är viktigt med sådana sanktionsmöjligheter om rättigheterna verkligen ska slå igenom.

Att döma av de diskussioner som förs nu tycks stödet för att låta arbetet med att skapa en klagomekanism öka bland de länder som är på plats. De barnrättsaktivister jag träffar är väldigt positiva och talar om det kanske viktigaste genombrottet för barns rättigheter på många år. I slutet av mars vet vi om arbetet kan få komma igång. I praktiken fattas dock avgörandet i de informella diskussioner som förs här i Genève dag och i morgon. Håll tummarna!

Sverige måste bidra till att stärka barnkonventionen

Barnkonventionen har nyligen fyllt 20 år. Den har bidragit till att förändra verkligheten för barn i hela världen. Men mycket återstår. I flera länder bryter makthavarna ogenerat mot grundläggande rättigheter i barnkonventionen och trotsar kritiken från FNs barnrättskommitté. Och kommittén står maktlös när så sker. Konsekverna för barn kan exempelvis vara att flickor eller barn från minoriteter förnekas rätten till utbildning.

I alla andra internationella konventioner för mänskliga rättigheter finns det en individuell klagomekanism kopplad till konventionerna. Det betyder att den enskilde har möjlighet att, under vissa villkor, klaga till en expertkommitté och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan då prövas. Barnkonventionen är den enda MR-konventionen som saknar en sådan möjlighet till upprättelse.

I dagens Svenska Dagbladet vädjar Anita Goh till Sverige att spela en viktig roll i detta arbete. Anita representerar en stor mängd barnrättsorganisationer i Genève. Läs artikeln

Barnrättskommittén i Genève är tydlig: för att rättigheter ska fungera måste det finnas sanktioner. Det är helt enkelt oacceptabelt att barn som kränks i många fall inte har någonstans att vända sig.

För mig som barnombudsman är det en viktig principfråga att barn inte ska ha sämre möjligheter till upprättelse än andra grupper. Barnkonventionen får inte särbehandlas negativt. Den uppfattningen delar jag med alla mina barnombudsmannakollegor världen över, likaså med alla ledande barnrättsorganisationer. Förslaget att stärka barnkonventionen har också fått tydligt stöd av många länder, inte minst i norden där exempelvis Finland är med i den nyckelgrupp länder som stödjer utvecklingen.

Sverige ses, ofta med rätta, som ett föregångsland i arbetet för barns rättigheter. Även om Sverige inte har formell rösträtt när rådet för mänskliga rättigheter sammanträder nästa vecka så har det stor betydelse hur Sverige resonerar. Om Sverige i den diskussion som nu förs globalt visar sig tveksam till att ge stöd åt att låta arbetet med att skapa en klagomekanism starta kan det bidra till att en viktig process skjuts i sank eller åtminstone kraftigt försenas. Detta eftersom många länder fäster stor betydelse vid den åsikt Sverige har.

I dagens Svenska Dagbladet lyfter en tjänsteman vid UD fram en rad frågor som han anser behöver besvaras innan Sverige formellt kan ställa sig bakom ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Det är förstås riktigt men frågan just nu gäller faktiskt inte om Sverige eller något annat land ska ställa sig bakom ett tilläggsprotokoll om klagorätt som ännu inte finns.

Det frågan gäller nu är om ett sådant arbete överhuvudtaget ska få starta. Ska det finnas några svar att ge på de frågor Sverige och andra länder eventuellt kan ha måste först en arbetsgrupp få ett mandat att arbeta fram ett förslag till hur en klagomekanism kopplad till barnkonventionen skulle kunna se ut. I detta arbete bör Sverige vara aktivt och bidra utifrån de kunskaper och erfarenheter Sverige har.