Nu ska även barn få klaga till FN

Måndagen den 14 april kommer att bli ihågkommen som en historisk dag i arbetet för barnets rättigheter.
 
Från och med i dag blir det möjligt för barn att klaga direkt till FN:s barnrättskommitté. I och med att tio länder har ratificerat tilläggsprotokollet om klagorätt så har det nu trätt i kraft. Det gäller för barn i de länder som ställt sig bakom protokollet och det ger barn i dessa länder rätt att klaga i de fall det saknas möjlighet att klaga i det egna landet.
 
Barnkonventionen fyller 25 år i år och det som nu sker är en välbehövlig förstärkning av barnets rättigheter. Barnkonventionen har bidragit till att förändra verkligheten för barn i hela världen. Men mycket återstår. I flera länder bryter makthavarna ogenerat mot grundläggande rättigheter i barnkonventionen och trotsar kritiken från FNs barnrättskommitté. Och kommittén står maktlös när så sker. Konsekvenserna för barn kan exempelvis vara att flickor eller barn från minoriteter förnekas rätten till utbildning.

I alla andra internationella konventioner för mänskliga rättigheter finns det en individuell klagomekanism kopplad till konventionerna. Det betyder att den enskilde har möjlighet att, under vissa villkor, klaga till en expertkommitté och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan då prövas. Barnkonventionen är den enda MR-konventionen som tidigare saknat en sådan möjlighet till upprättelse.

Barnrättskommittén i Genève är tydlig: för att rättigheter ska fungera måste det finnas sanktioner. Det är helt enkelt oacceptabelt att barn som kränks i många fall inte har någonstans att vända sig.

För mig som barnombudsman är det en viktig principfråga att barn inte ska ha sämre möjligheter till upprättelse än andra grupper. Barnkonventionen får inte särbehandlas negativt. Den uppfattningen delar jag med alla mina barnombudsmannakollegor världen över, likaså med alla ledande barnrättsorganisationer. Förslaget att stärka barnkonventionen har också fått tydligt stöd av många länder. Sverige ses, ofta med rätta, som ett föregångsland i arbetet för barns rättigheter. Men Sverige har dessvärre förhållit sig passiv i frågan om klagorätt och ännu har inget steg tagits mot att ratificera tilläggsprotokollet och ge barn i Sverige klagorätt till FN. Jag hoppas att den historiska händelsen i dag leder till en intensivare svensk debatt i denna fråga.
 
Tillsynsmyndigheter och domstolar är i regel otillgängliga för barn och inte heller anpassade till barns förutsättningar. Deras beroendeställning gör det svårt för dem att utkräva sina rättigheter. Problemet blir ännu större i de fall då vårdnadshavaren och barnet har motstridiga intressen, eller då vårdnadshavaren saknar möjlighet att företräda barnet. Kommittén har också uppmärksammat att barn i utsatta situationer har särskilda svårigheter att komma till tals. Kommittén understryker att om rättigheter ska ha någon innebörd, måste det finnas effektiva rättsmedel för upprättelse.

Effektiva och barnanpassade kanaler för klagomål är en del av genomförandet av artikel 12. Barn har rätt till klagomålsförfaranden inom alla områden, till exempel inom familjelivet, under alternativ omvårdnad, i skolan och inom alla andra institutioner, tjänster och inrättningar som finns för dem. Hos tillsynsmyndigheter måste det finnas tillgängliga och barnanpassade instanser dit barn kan vända sig med klagomål (se bland annat punkt 37b). Barnombudsmannen har i flera årsrapporter uppmärksammat att detta brister i Sverige. Nu senast i rapporten om psykisk ohälsa som bland annat tog upp situationen för barn i tvångsvård.

I de fall där nationella rättsmedel vid kränkningar av barnets rättigheter saknas eller inte är effektiva måste det finnas möjlighet för barn och deras ombud att föra sina klagomål vidare till internationella instanser för mänskliga rättigheter.

 

Inför förhandlingarna i februari 2011 uppmanande Barnombudsmannen regeringen att ta tydlig positiv ställning till att stärka barnets rättigheter genom att inrätta en internationell klagomekanism och att bidra aktivt till ett så starkt tilläggsprotokoll som möjligt. I december 2011 antog FN:s generalförsamling en resolution om ett nytt fakultativt protokoll till barnkonventionen som innebär att man inrättar en internationell klagomekanism. Nu har alltså protokollet trätt i kraft.

Barnombudsmannen anser att Sverige snarast bör ratificera protokollet. Det skulle bidra till att stärka barnets rättigheter både i Sverige och i världen.