Barn med skulder en fråga för riksdagen

Socialminister Göran Hägglund har fått frågor i riksdagen mot bakgrund av att Barnombudsmannen och Kronofogden har uppmärksammat problemet med att barn skuldsätts i mer än hälften av landstingen. Om mamma och pappa missar en vård- eller tandläkartid så har en del landsting sett barnet som ansvarig för den avgift som då debiteras. En skuld som har tickat ränta och när barnet blir 18 år har inkassobolaget knackat på dörren för att begära in pengarna. En skuld som barnet många gånger inte ens har känt till att den existerat.

Det är glädjande att Göran Hägglund är tydlig i sitt svar i riksdagen: "Jag tycker att det är oerhört problematiskt att en majoritet av landstingen väljer att skuldsätta barn." Hägglund säger också att han har "initierat ett arbete inom departementet för att analysera konsekvenserna av nuvarande lagstiftning."

Det är mycket välkommet. De 12 000 barn som redan har skuldsatts väntar på en lösning. Och varje initiativ som innebär att vi kan hindra att fler barn skuldsätts måste applåderas. Barnkonventionen och svensk lag i form av föräldrabalken är tydlig i att föräldrar har ansvar för barnets vård. Där ingår också att skulder för vård (eller missade vårdbesök) inte rimligen får lastas över på barnet, varken av föräldrarna eller landstingen.

Skolan som frizon för hedersförtryck

I Stockholm har socialborgarrådet Ulf Kristersson och skolborgarrådet Lotta Edholm presenterat en viktig kartläggning av hur många barn som får sin frihet beskuren av hedersrelaterade begränsningar.

Resultatet i studien väcker stor oro: Var tionde 15-årig flicka och fyra procent av pojkarna i Stockholm lever med hedersrelaterade problem som hårt begränsar deras liv. Och hedersproblem är den grundläggande orsaken för mer än hälften av alla flickor som omhändertogs enligt Lagen om vård av unga (LVU §2) under hela 2006. Aktstudien omfattar samtliga 28 tvångsomhändertagna ungdomar mellan 13 och 18 år. Nio av de totalt 17 omhändertagna flickorna hade utsatts för starka hedersrelaterade begränsningar och/eller hedersrelaterat våld. Två av elva pojkar hade utsatts för motsvarande allvarliga hedersrelaterade livsbegränsningar.

Studien visar att problemet med hedersförtryck kan vara större än vad som framgått i tidigare undersökningar. Men effekterna för de barn som drabbas vet vi dessvärre redan en hel del om. I sin yttersta form är förtrycket ett direkt hot mot barnets liv. Men även om förtrycket inte tar sig så dramatiska uttryck så kränker det nästan alltid barnets fundamentala rättigheter. Av undersökningen framgår att barn ofta hindras eller förmås att avstå från att delta i undervisningen i alla ämnen. I skriften De vill att jag ska vara osynlig (2005) uppmärksammade Barnombudsmannen problemet med att barn inte får delta i skolämnen.

Enligt Sara Högdins avhandling om utbildning på (o)lika villkor (Stockholms universitet, 2007) är 27 procent av de utlandsfödda flickorna och 17 procent av de utlandsfödda pojkarna förbjudna att delta i ett eller flera ämnen i skolan. Det kan jämföras med tre procent av de svenskfödda flickorna och pojkarna. Högdin menar att en av anledningarna till att skolor låter barn avstå från undervisning är konkurrensen mellan skolor. Föräldrarna hotar helt enkelt med att byta skola om inte barnet slipper ett visst ämne.

I de rundabordssamtal om bl a hedersförtryck som Barnombudsmannen har haft har många lyft fram att samhället i dessa situationer sviker barnen av rädsla för att ta konflikten. Barnombudsmannen menar att det är oacceptabelt. Skolan måste få stöd att tydligt hävda barnets rättigheter.

Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Skolplikten innebär både rätten och skyldigheten att delta i undervisning i alla ämnen. Samtidigt som detta måste markeras tydligt krävs ett bra stöd till skolor hur de ska hantera sådana här situationer. För att undvika att en mer strikt tolkning av skolplikten drabbar barnen krävs dialog med föräldrarna. De måste få kunskap om vad skolplikten innebär och inblick i vad som händer på lektionerna.

Brev om ömmande omständigheter

Lägger en sista hand på det brev vi ska skicka till utvärderingsutredningen. Det är en viktig utredning som på regeringens uppdrag bl a ska titta på vilka effekterna blev av att ersätta humanitära skäl med ömmande omständigheter i utlänningslagstiftningen.

Barnombudsmannen har gjort en kort genomlysning av befintliga domar från Migrationsöverdomstolen. För att sammanfatta ett långt brev kort: vi menar att hittills avgjorda mål i Migrationsöverdomstolen om synnerligen ömmande omständigheter ger snävare ramar än vad utlänningslagen egentligen ger utrymme för.

I vår årsrapport till regeringen skriver vi därför att lagstiftningen måste bli tydligare och att ett särskilt lagrum bör införas om barnspecifika skäl för uppehållstillstånd. Barn måste synliggöras som individer med egna skäl för uppehållstillstånd.

Barnombudsmän - snart i hela EU

Det tjeckiska ordförandeskapet i EU har bjudit in barnombudsmän från flera av medlemsländerna till konferensen om ett barnvänligt Europa. Tjeckien som funderar på att inrätta en barnombudsman vill veta mer om erfarenheterna i några andra medlemsländer. Jag berättar förstås om de svenska erfarenheterna. Vi fick en barnombudsman rätt tidigt, även om Norge var först. Nu följer de flesta EU-länder efter. En ännu viktigare framgång är dock att det svenska anti-aga förbudet har inspirerat till liknande förbud mot barnaga i många europeiska länder.

Det är förstås spännande att ta del av hur mina kollegor arbetar. Inte minst i Skottland tycks man faktiskt ha lyckats förändra en hel del för barn på lokal nivå. Som lokal myndighet vill man inte skylta med en dålig attityd i min årsrapport till det skotska parlamentet, skrattar Kathleen Marshall som är barnombudsman i Skottland.

Då flera ombudsmän med stor sannolikhet kommer till Sverige i samband med det svenska ordförandeskapet i höst blir det ett bra tillfälle att diskutera mer på djupet vad vi kan lära av varandra. Läs mer om det europeiska nätverket av barnombudsmän

Förbereder kommuniké för barnvänligt Europa

Är i Prag för att tala på en konferens om ett barnvänligt Europa. Jag är inbjuden av den tjeckiska regeringen i samband med det tjeckiska ordförandeskapet i EU.

Flera deltagare har påpekat hur viktigt det är att vuxenvärlden tar ansvar för hur barn blir bemötta. Vill vi skapa ett barnvänligt Europa måste vi fråga barn och unga och lyssna på deras upplevelser. Spännande att höra att det som var fokus för vår årsrapport - vikten av att vuxna lyssnar mer på barn - också står högt på EU:s dagordning.

I den kommuniké som förbereds från konferensen ingår en tuff skrivning om vikten av att barn får kunskap om mänskliga rättigheter. Det är ett ställningstagande som förpliktigar. Även i Sverige.

"Institutionsvården har inte förändrats nämnvärt på 100 år"

Idag fick vi besök av Carolina Överlien som berättade om sin avhandling från 2004. Den handlar bland annat om hur personalen talar om sexuella övergrepp med tonårsflickor på särskilda ungdomshem.

Carolina är Fil.Dr. och forskar sedan ett par år i Norge på Nationellt kunskapscenter om våld och traumatisk stress. Hon sitter även med som expert i Utredningen om vanvård i den sociala barnavården. Utredningen tillsattes efter att TV-dokumentären Stulen Barndom (2005) visade att det hade förekommit våld och övergrepp på svenska institutioner för barn och ungdomar under årtionden. Utredarna började granska preskriberade fall där personer i vuxen ålder fick berätta om kränkningar och övergrepp som skett i barndomen, från femtiotalet och fram till 1983.

— Institutionsvården har inte förändrats nämnvärt på hundra år, säger Carolina.

Vi förvånas och upprörs över att vissa arbetsmetoder som används på svenska institutioner inte förekommer alls i andra länder. Institutionerna är slutna system med bristande insyn där tonåringarnas möjligheter att komma till tals är mycket små.

Ladda ner delrapporten
Avhandlingen från 2004

Kväll med P4 Junior

Efter att ha ägnat hela dagen åt anställningsintervjuer var det riktigt kul att som omväxling få ägna kvällen åt inspelning av P4 Junior. Frida och Nassim är otroligt bra och det är alltid mycket skratt i studion när programmet spelas in. Jag var inbjuden för att diskutera Barnombudsmannens årsrapport. Programmet sänds som alltid på lördag morgon kl 07.45 i P4. Lyssna då! P4 Juniors hemsida