Det är många som hör av sig till mig om den 2-åriga flickan Haddile och Migrationsverkets beslut.
Som barnombudsman har jag sedan lång tid varit bekymrad över brister i samverkan mellan sociala myndigheter och Migrationsverket. Jag har också vid flera tillfällen uttryckt oro över hur snävt synnerligen ömmande omständigheter tolkas.
Enligt lag får jag inte ingripa i enskilda ärenden som exempelvis Haddile, däremot är det min skyldighet som barnombudsman att uppmärksamma på en generell nivå när barnkonventionen inte efterlevs.
Det är också mot den bakgrunden jag nu använder myndighetens rättsliga befogenheter i §5 enligt Lagen om barnombudsman för att återigen kalla Socialstyrelsen och Migrationsverket till överläggningar. Myndigheterna kallas till överläggning hos Barnombudsmannen onsdagen den 3 oktober kl 13-14.30.
Jag tar initiativ till detta möte eftersom det då nästan exakt har gått ett år sedan jag samlade Migrationsverket och Socialstyrelsen till möte om placerade barn som riskerar att avvisas från Sverige. Vid mötet 2011 framkom att det fanns stora kunskapsluckor hos de ansvariga myndigheterna om dessa barns situation. Det blev också uppenbart att samverkan mellan Migrationsverket och sociala myndigheter lämnar mycket att önska. Vid mötet enades myndigheterna om att en vägledning skyndsamt skulle tas fram och att den skulle vara färdig senast sommaren 2012.
Det beslutades också att arbetet skulle ledas av Socialstyrelsen och att vägledningen skulle lyfta följande aspekter:
• Hur samverkan ska se ut
• Var ansvaret ligger/rättsläget
• Att samverkan ska ske
• Varför det är viktigt med yttrande från socialnämnden
• Vad yttranden från socialnämnden ska innehålla
• Info om vårdplan samt genomförandeplan
• Kontakt med ev avvisningsland
Migrationsverket skulle å sin sida ta fram mer fakta kring barnen genom att titta närmare på omfattningen av ärenden där barn är omhändertagna och placerade. Verket skulle också ta reda på rutinerna för och hur ofta man begär in yttranden från sociala myndigheter. Det ansågs också viktigt att titta närmare på hur och om tillfälliga uppehållstillstånd utfärdas i dessa ärenden. Andra frågor att titta närmare på var hur verkställighetshinder tillämpas och hur tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter används för dessa barn som kan ha stora vård- och skyddsbehov.
Barnombudsmannen har kontinuerligt varit i kontakt med Socialstyrelsen och efterlyst resultat. Det senaste beskedet till oss var att arbetet hade försenats kraftigt.
Jag är oerhört bekymrad över detta. Det sker gång på gång att barn hamnar i kläm mellan sociala myndigheters bedömning av barnets bästa och Migrationsverkets bedömning. Brister i samverkan mellan dessa myndigheter kan få svåra följder för de barn som saken berör. Det borde därför vara en prioriterad fråga att få fram vägledningen och att ge svar på de frågor vi enades om att belysa vid vårt förra möte i oktober 2011.
Jag väljer därför att kalla Socialstyrelsen och Migrationsverket till ett uppföljande möte. Frågan om hur Sverige tillvaratar dessa barns mänskliga rättigheter får inte dras i långbänk.
Kallelsen till möte oktober 2011: http://barnombudsmannen.se/nyheter/2011/91/samtal-om-omhandertagna-barn-som-avvisas/
Mitt blogginlägg efter mötet i oktober 2011:
Barnombudsmannens kommentar i maj 2011 om synnerligen ömmande omständigheter:
